"I perioder har jag tränat fyra timmar om dagen och levt på i princip ingenting"

"Jag har alltid satt mitt värde i träning. Och det är jättehemskt. Till er som vill pusha mig och ge mig komplimanger när jag tränar, istället för att säga att jag blir "finare" så säg att jag är fin. "

Felicia har haft det väldigt svårt att hitta balans när det kommer till att vara hälsosam.

I perioder har hon tränat fyra timmar om dagen och levt på i princip ingenting.

Eller legat på soffan hela dagen och levt på cola och choklad...

Felicia: Inget av dessa två alternativ är hälsosamt, men när det kommer till hårdträning och ett galet underskott av energi – så tror man att man är jätteduktig. Att det är jättebra. Man ser hur kroppen går ihop sig och man känner sig lättare och alertare. Man känner sig mer accepterad i samhället, för att man passar in mer i någon påhittad mall. Och man är ju faktiskt duktig på något: Att träna.

Jag ska vara helt ärlig och säga som det är: Jag vill köra fyra timmars träningspass om dagen idag. Imorgon. Nästa dag. Varje dag. För all framtid. Jag är garanterat träningsberoende och när jag väl är inne i det finns det ingen gräns.

Jag struntar i om jag har simmat två timmar och varit på gymmet en timma. Jag skall ändå in på spinnigpasset och inte kan man äta heller. För min mage är så ovan mat. Jag har egentligen aldrig varit en ätare, utan får kramper varje gång jag äter oavsett vad de än är. När jag tränar blir det ännu värre, jag rent ut sagt spyr upp det för att magen inte kan hantera det. Jättehemskt verkligen.

Och så kommer människor och säger "Gud vad hälsosam du ser ut", "hur har du gjort", "vad fin du är" och "vad duktig du är". Då låter man sig själv defineras med dessa ord. Jag är fin för att jag tränar.

Jag är duktig för att jag tränar. Jag är imponerande för att jag tränar. Folk inspireras, de börjar träna själva tack vare att jag motiverar dem.

Men så slår det mig: Är det verkligen så man mår bra? För mig som lider av ständig smärta i muskler, leder och bindväven. Är det verkligen bra för min kropp att utsätta den för all dess slitning? Endast för att känna att man duger, att man blir någon och att man är värd något. Jag har alltid satt mitt värde i träning. Tränar jag så är jag värd något, tränar jag inte så är jag inte värd någonting. Och det är jättehemskt.

Det är inte alls hälsosamt. Det är inte hälsosamt att aldrig kunna unna sig något gott, att aldrig kunna ha en vilodag, att få panikångestattacker av att man är för sjuk för att kunna träna. Det är inte hälsosamt att sätta sitt värde i prestation och att få ångest när man inte kan följa det.

Jag tycker verkligen att det är jättejobbigt att skriva det här. Jag har aldrig vågat erkänna för mig själv att det faktiskt kan vara skadligt att köra på så hårt, eftersom att jag har mått så otroligt bra utav att göra det. Men jag har gjort det för mycket utan att ha ett "bra mål" med att göra det. Ett bra mål är att vara hälsosam.

Till er som vill pusha mig och ge mig komplimanger när jag tränar, istället för att säga att jag blir "finare" så säg att jag är fin. Istället för att säga "vad snygg du har blivit" så säg "vad snygg du är".

Det är jättefint att ge komplimanger, jag älskar att både ge och få. Men det är viktigt att det kommer ut som något bra och inte som något skadligt.

/ Felicia

Här kan du läsa hela blogginlägget

DU KANSKE ÄVEN GILLAR: