Skapa blogg Logga ut
Skaffa PRO Stil My Everyday Ruff Diamonds Foodie Bloggspaning Tjäna pengar på bloggen Få publicitet Kundtjänst

Veckans blogg: fotbollsstjärnan Petronella 

Ida Q Karlsson 01/01
Petronella berättar om orättvisan mellan dam- och herrfotboll, vad hon brukar göra utanför fotbollsplanen och om hennes största rädsla.

 

När man kikar in på Petronellas blogg blir man sugen på att själv börja träna fotboll.

Hon levererar härliga bilder från fotbollsplanen likväl events och smarriga bruncher.

Häng med i en fängslande intervju om Petronella och hennes kärlek för fotboll.

 

 

Hej Petronella! När började du spela fotboll?

– Jag började när jag var 6 år gammal och har spelat i princip varje dag sedan dess, vilket är helt sjukt egentligen när man tänker på det. Första gången var på en fotbollsskola och man kan väl säga att det var kärlek vid första ögonkastet.

 

Bloggen fylls med så många fina bilder från träningar och matcher

 

När man läser din blogg känner man verkligen din kärlek till sporten. Vad var det som fick dig att bli intresserad av fotboll? 

– Jag växte upp i Oskarshamn i ett område där vi alla barn gjorde roliga saker tillsammans. Vi spelade bland annat mycket fotboll både på rasterna i skolan och på fritiden. Jag minns hur mamma ibland fick stå och skrika på oss för att komma in och äta och ta paus. Men sedan dess har fotbollen bara varit någonting självklart och naturligt i mitt liv.

 

Du nämner rädslan inför att det är svårt att leva på sporten och att det är få som lyckas med det. Ger det dig mer motivation till att försöka lyckas eller känns det bara som en stor uppförsbacke? 

– Det är klart att det är en utmaning men det är aldrig något som har stoppat mig. Däremot kan man ju önska att damfotboll hade haft bättre förutsättningar, men samtidigt får man försöka göra det bästa av situationen. Som tur är utvecklas det hela tiden med små steg i rätt riktning. Under OS exempelvis var damfotbollen den idrott som hade mest tv-tittare vilket såklart är jättepositivt. Motivationen till att lyckas beror dock inte på det utan mer på att jag bara vill bli så bra jag kan och få se hur långt jag kan gå.

 

Petronella är med i det fina initiativet Vi är Sverige

 

Fotboll är också en väldigt mansdominerad sport. Hur känner och tänker du inför det?

– Till att börja med tycker jag att det är tråkigt att man jämför sporterna, i vilken annan sport gör man det egentligen!? Jag är ganska trött på det. Det går inte att jämföra. Damfotboll kommer aldrig vara ”lika bra” som herrfotboll, så är det bara, men jag tycker ändå att det ska kunna vara mer jämställt. Att tjejer och killar ska kunna ha lika rättigheter att spela fotboll. Det är klart att det känns som en kniv i bröstet när man läser om hur herrfotbollen uppmärksammas på sätt som jag tycker borde vara lika för damfotbollen. Men som du säger är det en mansdominerad sport på alla positioner, därför blir det också så tror jag, tyvärr.

 

Utöver fotboll får vi också ta det av hennes fantastiska klädstil!

 

Nog med dystra frågor. Vad skulle du säga är det bästa med fotbollslivet? 

– Åh vart ska jag börja!? Det är så mycket att det är svårt att förklara och få ner i ord. Det är på något sätt en känsla som gör att man känner ett syfte med livet. Jag har aldrig varit så säker på någonting som att jag vill spela fotboll och satsa på det till 100%. Det är en häftig känsla och en lyx att få hålla på med det man älskar och för mig är det ett skitroligt jobb som gör mig  lycklig och fulländad. Man får träffa mycket människor, man får vänner för livet, man får lära sig mycket om sig själv, hantera motgångar men också njuta av medgångar, lära sig att ta kritik, träna på att prestera på topp när det gäller, lära kroppen att koppla på och av och uppleva väldigt mycket nya platser – vilket är superkul. Det är så mycket av allt, men fotbollen har ändå format mig till den jag är idag och det är jag tacksam för. 

 

Det låter så kul och toppen att jag nästan också vill tillhöra fotbollslivet, haha! Vad tycker du om att göra när du inte är på fotbollsplanen? 

– Jag älskar att umgås med min familj, pojkvän och mina vänner. Gärna så många som möjligt samtidigt. Jag skulle typ vilja bo i ett kollektiv eller att vi alla var samlade i en och samma trappuppgång, haha. Annars tycker jag om att laga god mat och prata i timmar, titta på en bra film i soffan och träffa nya människor. Det kanske låter som att jag har många bollar i luften hela tiden men så är inte fallet. Inte enligt mig i alla fall. Jag är en person som verkligen uppskattar att komma bort också, till exempel åka till landet eller bara vara i naturen. Jag har blivit bättre på att koppla av och ner. För att kunna prestera på topp behöver jag hitta balansen mellan vila och hålla igång.

 

Petronella och hennes pojkvän! Så fina!

 

Precis som jag då, vill göra allt och lite till men ändå ta det lugnt. På dina matchkläder kan vi se nummer 13 – ett otursnummer för många. Men skulle du säga att det i ditt fall är ett turnummer?

– Haha, ja det är väl så. Om inte annat inbillar jag mig det. Ne, men jag vet inte varför det är ett otursnummer och varför ingen vill ha det, eller varför jag VILL ha det. Det har bara blivit så, som att jag kanske ska motbevisa något, jag vet inte. Det är klart att jag haft mina motgångar ändå, däremot hade jag inte nummer 13 då, så det säger väl en del.

 

Hon delar ofta med sig av frestande mat- och fikabilder

 

Och till sist: kan du nämna tre saker som få människor vet om dig? 

– Oj denna är svår.

– Jag är sämst på att ta beslut, speciellt när det gäller onödiga eller oviktiga saker, typ som vad jag ska äta på en restaurang eller vad vi ska laga till middag. Jag är jättedålig på det. Är vi på en restaurang och jag ska välja något från menyn är det nog för att jag är rädd att gå miste om något. Som att jag alltid vill få ut max av allting, haha.

– Jag gråter väldigt lätt, för allt. Glatt som ledsamt. Jag är en känslomänniska ut i fingertopparna. Speciellt senaste åren. Fråga mig inte varför. Jag blir så otroligt rörd bara av minsta lilla grej. Ibland är det väldigt skönt och befriande, men ibland kan jag inte behärska mig och har ingen aning om varför jag gråter. Har väl nickat för många bollar eller nått...

– Jag är livrädd för smällare, eller när det smäller. LIVRÄDD! Jag har nu senaste åren kunna röra mig ute på nyårsafton utan att hålla för öronen. Skakar som ett asplöv dock. Ballonger ska vi inte tala om. Jag kunde aldrig vara med på ballongleken när jag var liten. Ni vet när man har en ballong lindad runt foten och ska göra sönder andras ballonger? Då fick jag stå inne och titta ut genom glasfönstret. Vi har inte riktigt lokaliserat detta men tror att det kanske kan vara mammas och pappas fel. De tog med mig på ett jättestort fyrverkeri när jag var liten och nu är jag märkt för livet. BASTARDS!

 

Tack för att vi fick en liten inblick i fotbollslivet och att du ville dela med dig av dina tankar. All lycka till i fortsättningen! Läs mer på Petronellas blogg!

 

KANSKE GILLAR DU ÄVEN DETTA:

– 5 träningsbloggar du inte får missa!

– PT-Elin med tips till bättre mental hälsa!

– Fias liv med en kombination av hälsa och glädje.

– 10 underbara brunchrecept

– Så stylar du den stickade tröjan

Gilla
Visa fler kategorier