Tyrs Dag. Absolut inte en "fri" dag så som jag först trodde ;), därför att tiden/dagen för mami ändrades och landar på idag istället. Således blir det stadshäng större delen av dagen, middag på stan och sedan springa på mina små stabbiga ben hem, ut med djuren och sen iväg till templet för kvällens magiska förehavanden. Således är jag ändå nöjd att jag kommit en bit på mina skapelser, och så får jag hoppa på dem imorgon istället. Första gången jag skapar en man i lera, huvudet alltså. Spännande, även för mig :). Klurar på den fjärde skapelsen som också skall vara en man....om jag ska ändra mig från helt tovat till ett huvud i lera även där. Han är mulatt-färgad den pojken, och jag hittade en färg i ull som jag förstår kan bli lite....provocerande ;-D...hej senapsgul nästan hahaha. Så lera kanske kan lösa det lilla "problemet" ändå, så det blir respektfullt. Det är väl bara det att jag är tryggare att arbeta i ull än lera...jag är allt annat än en skulptör. Vi får se.    Nedan: En långtidsverkande spell är up and running sedan något dygn. Ja, det är ett kattkranium.      Från det ena till det andra....kulor närmar sig, jag funderar på att återta det röda håret igen. Tror att jag har surat klart helt enkelt. Dock funderar jag på att välja den mörkare röda för året ut, det sitter ju ändå så jäkla dåligt på mig så det spelar ingen roll om det skulle kännas fel en stund, men jag tror inte det...tvärtom. Nu, i samband med att jag strukturerat upp mina dagar bättre bör jag dessutom skärpa det här med kosten ordentligt. Jag kan inte fortsätta trötthemula mig av mörkret och tro att choklad är lösningen på det. Så...från idag så kanske det blir ändring...förutom imorgon när det är det där födelsedagskalaset haha...men det bjuds iaf inte på chokladkakor förvisso. Jag upplever förstås negativa effekter av det hela.      Titta vilken fullkomligt underbar medicin-påse *hjärtögonsmiley*. Jag är löjligt förtjust i ben av alla sorter. Så länge ägaren dött på ett naturligt sätt, alternativt humant via jägare för matens skull....så har jag inga moraliska problem att äga skelett, vare sig av djur eller människa. Fast jag har inget av människa tyvärr. Jag har vänner som har, men då har de gravplundrat också och det är bara fel. Jag skulle gärna äga ett kranium och ett finger :), helst donerat av ägaren själv. NÅ! ..... slutord på saken, det är materiella ting, vilka i alla fall jag högaktar och visar full respekt när jag har dem i min ägo. Det är Kraftsaker.   Så, min nästa jobbdag blir således imorgon då den plötsligt blev fri fram till kvällen. Det blir jättebra :). Jag älskar att se sakerna växa fram, så länge det går bra i alla fall haha. Sedan kommer jag ha Cindy ganska mycket denna månad, fast jag gissar det kommer fortsätta så framöver också. Jättemysigt ju :). Jag själv har EN helg detta år som jag behöver hjälp med Pixie.....hur många tror att X:et kommer jobba precis den helgen??? Hoppas verkligen inte det blir så, det räcker med att jaga alla för hjälp med katterna faktiskt. Jag nämnde förut att jag tackat nej till en Paris-resa.....för självfallet ligger den exakt på min första kurshelg i mitten av November. Jag skulle bli bjuden på resan... :(. Lite sugigt faktiskt, men istället åker jag och syster iväg själva senare, inom landet.....det var henne och hennes familj jag skulle åkt med nu också. Jag som alltid lite bittert skojar om att jag aldrig varit utomlands kan således fortsätta med det ;).    Nu ska jag hänga lite på messenger innan djuren ska ut och dagen startas. Idag är en bra dag! Btw så har det mesta av den där riktigt själsdödande ångesten försvunnit.....det blir verkligen bättre med tiden.

Jag har blivit sexuellt trakasserad så många gånger att jag inte ens vet vart jag ska börja?   Under min uppväxt fick jag lära mig att det var en ”komplimang”. Och det började redan på mellanstadiet. Killarna i klassen tog sig friheter med oss tjejer varje dag. Smög upp bakifrån och greppade tag om vår bröst. Taffsade på våra rumpor. Mellan våra ben. Rangordnade tjejernas kroppar i listor som lästes upp högt. Sprang in i omklädningsrummet när vi bytte om. En tjej dom upplevde vara "slampiga" fick smeknamnet "femöringen" (hon var ju så billig). Alltså vi var TOLV ÅR!   Och ingen vuxen sa något. Övergreppen och de sexuella trakasserierna var ju bara "lek".    Vad händer med en pojke som får tillåtelse att agera på detta vis? Vad får han för kvinnosyn?        Sedan kom tonåren. Att inte kunna snedda över dansgolvet på ett disco utan att få händer över hela kroppen var ju bara ”smickrande”. Och var det inte en komplimang fick vi skylla oss själva, givetvis. Så fiffigt funkar patriarkatet.    Varje gång jag hör en vuxen säga ”när hon blir tonåring får vi ta fram bössan höhö” om ett flickebarn så vill jag SPY i munnen. Det är våra pojkar som vi ska uppfostra, så vi slipper skydda våra flickor med vapen. Alla vi med pojkbarn har en svinviktig uppgift i att lära dom att det aldrig aldrig aldrig är okej att ta sig friheter. Det är INTE macho eller coolt. Vi måste tala om respekt och samtycke!   Vad gäller de mäktiga mediemännen som under alldeles för lång tid har fått härja fritt i skydd av en patriarkal tystnadskultur så är det hög tid att vi drar ner byxorna på dessa och synar deras handlande.    Jag står alla dagar i veckan bakom de modiga kvinnor som nu stiger fram och talar. Följ gärna hashtagen #metoo på Instagram.    Det är nog nu.

I 6 månader har jag gått på lchfbaserad diet och jag har efter några månaders funderande beslutat mig för att sluta.  Detta inlägg kommer att vara uppdelat i tre delar, först varför jag började med lchf och hur min diet var upplagd. Andra delen kommer handla om varför jag slutar och vilka resultat jag har fått genom en lowcarb highfat baserad diet. Tredje delen avslutar med hur mina framtidsplaner ser ut angående min kost.     Hur det kom sig att jag började med lchf   När jag i slutet av mars beslutade mig för att ta tag i min vikt så var det aldrig meningen att jag skulle gå på bara en diet. Planen var att jag skulle testa mig fram på olika och sedan skriva om detta på mitt instagramkonto, både för att jag var nyfiken på flera olika dieter och trodde att det skulle motivera mig att fortsätta hela vägen till mitt mål. Jag började min första vecka med att minska kalorierna genom att ersätta frukost och lunch med måltidsersättningsdryck. Detta var något jag hade erfarenhet av, då jag har flertal gånger tidigare gått på vlcd-diet.  Andra veckan ersatte jag alla måltider med dryck och gick bra ner i vikt. Men jag ville inte fortsätta att räkna kalorier efter bara två veckor. Jag hade redan tröttnat på det och kände mig hungrig, vilket jag just då inte klarade av.  LCHF hade jag hört talas om och jag läste på lite lätt om det. Tänkte att jag gillar ju fet mat, så det lät bra.  Beslutade mig för att börja strikt, max 10g kolhydrater per dag. Hade rätt svåra omställningsbesvär, yrsel, huvudvärk, kramper i ben, förstoppning, frös och värst av allt, ketosutslagen.    Dessa klianda utslag kom bara när jag åt strikt lchf (under 10g kolhydrater) så jag förstökte hålla mig på en normal nivå 10-20gram kolhydrater per dag. Min första tid på var tuff, jag fick en anafalytisk chock vid påsk och fick åka ambulans in till sjukhuset. Efter det så har jag dragits hårt med allergiska reaktioner mot mat, något som jag inte tidigare har upplevt.Men anledningen till att jag forstatte med lchf genom hela viktnedgången var för att det är 1. Enkelt att hålla koll på vad man fick eller inte fick äta. 2. Hittade mat jag tyckte var god. 3. Såg resultat på vågen vilket fick mig att bli motiverad och fortsätta, trots att min mage, allergier och kropp inte var så lycklig.    Varför jag slutar med lchf   Anledningen till att jag slutar med lchf är för att min kropp mår inte bra på det. Min mage har varit i uppror sedan jag började med lchf, antingen förstoppad eller diarre. Jag har svårare migrän vid pms, yrsel och kramper i benen. Men värst är allergin.    Dessutom, som jag nämnt flertal gånger. Jag tror inte på förbud, jag tror inte kolhydrater och socker är dåligt för en i lagom mängd. Jag vill kunna äta allt men inte alltid.   Så ingen lchf "livstil" för mig, men som viktminskningmetod tror jag lchf funkar jätte bra.  Viktmässigt gick det bra. Gick stadigt ner i vikt, med platåer på max några veckor bara.  Jag gick ner 23 kg på 29 veckor på lchf normalnivå. Det är helt okej!    Hur ska jag äta i fortsättningen av mitt liv Just nu ligger fokus på att sakta öka kolhydrater och minska fettet till en jämn balans. Högt protein pga träningen. Jag testar mig fram, räknar kalorier så jag inte överstiger mitt dagsbehov av energi.Jag vill hitta en bra balans med mat som inte triggar min allergi, är snäll mot min IBS mage och min migrän.     Gårdagens frukost, första havregrynsgröten på 7 månader och proteinknäcke.