Många dagar har passerat sedan senaste uppdateringen. Jag och hästarna har varit flitiga men min lust att skriva har varit som bortblåst.    Söndagen den 10 september Hisan och Lilla var med ut på en skrittrunda som avslutades i Crafoordridhuset. Det stod en cavaletti framme som Lilla skuttade över. Det blev fin galopp i båda varven. Hisan reds av min medhjälpare.    Måndagen den 11 september tränade jag dressyrprogram och nedsättning på Hisan. Vi började ute men Hisan slirade mest omkring på utebanan så den var så blöt så vi gick in i Wallenberg för att få grepp för hovarna. Hisan blev riktigt fin tycker jag.    Tisdagen den 12 september joggade jag Lilla på grusvägarna runt Granelundshallen. Underlaget var perfekt efter allt regn.  Jag hann även ut med Hisan på samma runda innan dagsljuset försvann helt. Det kan vara sista gången i år då jag hunnit ut med båda efter jobbet en vardag. Lite deprimerande att tänka så men det är ju höst nu.    Onsdagen den 13 september vilade båda hästarna.    Torsdagen den 14 september började jag med träning av galoppfattningar på Lilla. Vi gör sluta i skritt och fattar ur den. Det funkar oftast bra men ibland blir det missförstånd och snabb trav. När det händer gör vi om och gör rätt och hon får massor av beröm.    På Hisan nötte jag vidare på dressyr. Det går bitvis med nedsättning, men jag har ju medvetet valt bort just nedsättning med tanke på min rygg. Men har man anmält sig till en dressyrtävling så måste man ju öva.     Fredagen den 15 september bjöd på en uteritt på Hisan. Vi red Årundan med massor av skritt i vattenpölarna. Eller pölar? Vägen var bitvis ett med Kävlingeån.      Lördagen den 16 september var tänkt att bli min näst sista tävlingshelg. Men allt dressyrande tog ut sin rätt för min rygg. Det jag var rädd för kom tyvärr i form av smärta...   Årets näst sista hopptävling ute i Eslöv stod på schemat. Jag åkte trots ryggen för att se om det gick att hoppa ändå. Men i och med att jag hade ont red jag skit och vi stoppade två gånger på andra hindret. Därefter utgick jag. Det var inte lönt att rida vidare för jag skulle i detta stadium inte rida bättre. Jag strök mig från den andra klassen och åkte hem något nedslagen.    På eftermiddagen tog jag ändå ut Lilla på en kortare tur på galoppbanan. 2x15 min i trav. Lillas gångarter är lättare för mig att rida i. Hon är mer still så det gick vägen. Lite i kortaste laget var det, men Lilla rastades i vart fall. Och en liten tanke om att hon ska vänjas in till de här jobben då galoppbanan är lösare än andra vägar vi brukar rida på.    Söndagen den 17 september strök jag mig även från dressyrtävlingen på grund av ryggen. I stället blev det en lugn uteritt med bus i vattenhindren där vattnet stod högre än någonsin tidigare.      Lilla vilade.    Måndagen den 18 september gjorde jag något jag inte gjort på väldigt länge. Jag tog en morgonjogg. Det gick över förväntan. Nu kommer bara det svåraste, att komma ut på joggingtur nummer två och tre, och så vidare...   På eftermiddagen red jag ut med en tjej som ska bli Lillas medryttare. Hisan skötte sig över förväntan trots att han gick bakom hela ritten. Hur Lilla uppförde sig är nästintill onödigt att skriva, hon är alltid så skötsam.    Tisdagen den 19 september var det hoppträning för Hisan som stod på schemat. Planen var att rida ute och vi startade ute. Men sedan kom ett helt galet regn som bara blev kraftigare och kraftigare. Hisan satte svansen mellan benen och visade tydligt att han inte ville vara med om detta. De andra hästarna var inte heller sugna på att vara ute så vi gick in i det lilla ridhuset. Här improviserrade vi och hoppade ett hinder. Jag utmanade mig själv och hoppade faktist 1.10. Stort just nu.      Onsdagen den 20 september reds Hisan av min medhjälpare. Lilla och jag var ute och tränade galoppen igen. Vi kunde faktiskt ta ett helt varv runt terrängbanan på ett bra sätt.    Torsdagen den 21 september var jag i Stockholm med jobbet. Hisan vilade och Lilla reds av sin medryttare.   Fredagen den 22 september red jag Hisan på en runda runt träbroaran som är del av körhindren och den stora över Kävlingeån. Vi hade en lite arab med oss som ville kolla in broar. Hisan som brukar vara duktig på att visa yngre hur man ska göra visade väl inte sig riktigt från sin bästa sida. Han var lite tveksam till att gå över vilket kanske inte var helt toppen. Men han tog sig samman tillslut.    Lilla vilade.    Lördagen den 23 september fortsatte jag galoppfattningsträningen med Lilla. Vi fick till en riktigt fin på slutet och dessutom lite galopp i höger som är hennes bästa.    Hisan fick vila.    Söndagen den 24 september trimmade jag Hisan i Warren-Hastings under tiden en traktor klippte gräset där. Det vore ju synd att säga att jag inte blev störd av detta. Hisan brydde sig inte alls... Passet blev faktiskt riktigt dåligt. Det är bara att bryta ihop och komma igen.    Lilla gick ett jobb på galoppbanan. 2x20 min den här gången. Vi hade brittsommar och 20 grader. Riktigt bra att testa ett ordentligt jobb nu när hon börjat sätta vinterpäls dessutom. Lilla blev rejält svettig men pulsade ner fint under skritten tillbaka. Vi är på rätt väg. Ett par veckor till så är vi uppe i fullt pass på galoppbanan och kan ta det därifrån. Jag vill fasa in galoppbanans underlag. Målet är ju att höja konditionen över vintern, detta är ett led för att nå det målet.

Jag är så överväldigad av kärlek att jag nästan börjar gråta när jag tänker på det. Min fantastiska häst! Jag börjar känna att jag inte förtjänar honom längre, han är för bra för mig och jag ger honom igen rättvisa på tävling. Men jag gör det bästa jag kan och utan mig finns det inga garantier för att han hade nått den nivån som han nu är på. Dessutom vet jag att han älskar mig, nästan lika mycket som jag älskar honom. Jag blir på riktigt alldeles varm inombords när jag ser honom. Jag tror det kallas kärlek. Han är verkligen helt underbar!    Idag har vi startat vår andra Intermediaire 1. Målet var att få högre procent än förra gången. Jag visste att det kunde bli tufft då tävlingen var inomhus och han brukar kunna bli mer tittig inomhus. Egentligen inte mer tittig, snarare att det brukar finnas mer att titta på inomhus. Framridningen blev lite stökig då de harvade med traktor i ridhuset där jag hade tänkt rida fram så jag fick börja ute. Han var busig och slängde med huvudet och skuttade runt så fort som jag satt mig i sadeln. När vi väl fick komma in i ridhuset fick vi först sällskap av fyrhjulingen så det blev lite miljöträning. Vi jobbade övergångar och samling på framridningen så att han skulle komma mellan hand och skänkel. Han började frusta efter en stund vilket brukar innebära att han slappnar av. När vi kom in på tävlingsbanan var han ganska fokuserad, mer fokuserad än väntat faktiskt. Dock lite tittig också i vanlig ordning. Travprogrammet flöt på riktigt fint. Skritten gick okej. Galoppen däremot blev inte så bra. Serierna som brukar funka så fint funkade inte alls, jag fick inte till det och piruetterna blev inte så centrerade som på träning. Bytena (de ensamma) blev fina dock och den svåra saxen var helt okej. Med så stora missar ansåg jag att jag måste vara nöjd om jag fick över 55%. Vi fick 57,37% vilket dessutom är mer än förra starten då vi fick 57,06%. Ena domaren hade oss på 59%. I svår dressyr! Med de missarna, vem hade anat det för ett år sedan? Det finns stor utvecklingspotential och nu har vi hela vintern på oss att träna. Mer styrka och befästning av rörelserna så kommer vi med nya tag nästa år. Jag är nöjd med känslan idag och att han var så lydig i jämförelse med vad jag hade förväntat mig. Missarna får jag ta på mig.    Denna fantastiska häst. Han har presterat så mycket bättre än vad jag hade kunnat önska mig i början av året. Så mycket bättre än vad jag någonsin anat. Jag är så nöjd med honom. Jag känner så mycket kärlek! Nu blir det träning för Åsa nästa helg och sedan en st Georges på färsta om två helger. Sedan blir det välförtjänt vintervila innan vi drar igång vinterträningar.

Måndag 4 september Filo kom direkt när jag ropade, spöregnat halva dan idag. Varken megaglad eller sur, mittemellan. Red bara en kortis idag, Grönanvägen och skogen hem ner till stora lösdriften. Han var inte på superhumör så jag red med silkesvantar och ville inte tjafsa med honom. Vi red lilla skogsrundan som jag tömkör normalt. Hade reflex på och försökte testa styra/bromsa honom lite med den men han fattade noll av det så jag gav upp det och fokuserade på ben mest. Gick ändå rätt bra och han var duktig neråt. Jag behöver knappt ta i tyglarna för att hans ka bromsa men jag märker att han liksom VILL det. Även om jag har lätt mot ingen kontakt och bara håller dom så man tar lite då och då (beroende på vad han gör med huvudet) så bromsar han bra själv men får han helt lång gasar han på. Det är ju liksom nästan ingen skillnad men det blir det menalt hos honom. Hoppade av när vi kom ner på vägen och gick hem och han var superduktig och höll sig bakom utan nån korrigering.       Tisdag 5 september Red rakbanan och Fornbodaängen med C/Brutus, Filo var fin! Vi travade en bit längs med fårhagen hemåt. Efter en stund började han öka lite men han lyssnade bra när jag bromsade, vi slutade strax efter. Inget alls att klaga på, han var superfin idag! Ny häst i stallet då Spursens ägare köpt en som stod i uteboxarna, Celinn Palema.    Jetetrött..     Onsdag 6 september Jag krasslig & kände mig förkyld igen = hagvila; koll & kratsade hovar. Vi har inte gjort det innan så mycket så han är lite so/so med det men det är bara jobba på! Han har vart lite kladdig bak senaste veckan men Pärlan har inte vart i hagen så tror det främst är det. Han var heller inte supertaggad på att hänga men vi hade ju ridit 3 dar nu så det passade bra med vila.     Torsdag 7 september Hade tänkt rida idag eftersom jag inte skulle komma på fredagen och rida hela helgen men han ville verkligen INTE, jättesur och gick iväg varje gång och började till slut nästan jogga iväg så då sket jag i det och tog en promenad med Ari i skogen istället.         Fredag 8 september Jag hade höst-kickoff med jobbet så T höade & kollade Filo   Lördag 9 september Linda hälsade på! :D Såå kul, hon fick rida Filo och jag red Pärlan. Listan över de jag har förtroende att rida Filo just nu är är extremt kort, och Linda är nog överst på den. Jag var också duktig och höll mig från att ge några förhållningsregler, haha ;) Och det gick sååå bra, han var ungefär som jag tycker han är med mig och lyssnade bra på henne. Det var så kul att kunna se att han ökade på och så gjorde Linda en pytteförhållning och han lyssnade bra. Vi red till Norrortsleden men vände istället för att rida genom skogen då jag var lite orolig att ahn skulle bli lika uppjagad för jakten igen. Synd också för jag hade tänkt att vi skulle rida längs med sjön som är en finare ridtur, men jag glömde helt bort jakten. Filo lite gladare idag men var ändå inte superpigg på att bli inplockad, fick testa ett par gånger innan han gick med på det och sen var han ganska grejig på gången, var plötsligt jätteintresserad av Celinn och skrapade en massa. Vet inte riktigt var det kom ifrån men ute var han som vanligt tyckte jag.   <3   Söndag 10 september Idag fick Linda vara fotograf när jag red dressyr på ridbanan. Det har gått så kaosigt och han har fuskat och vi har blivit osams så jag släppte det i väntan på Marie, hade hoppats att hon skulle kunna den här helgen men det gick inte. Men jag tänkte att det är väl bra med lite ”före” bilder också.. Dock blev jag superöverraskad när han var jättefin! Vänstervolterna gick helt otroligt bra, Höger inte lika men det är både hans och min svåraste så jag var ändå nöjd fastän de ibland blev lite små eller bara halva volten rättställd. Han lyssnade mycket mer på innerskänkeln än han gjort tidigare också. Tvärning i volt gick JÄTTEbra, bättre vänster än höger per usual men inte lika dramatiskt som med volterna utan rätt bra även i höger. Kvartsvändingar/fyrkantig volt gick OK ett tag, när vi gjort den några gånger har han lite svårt att hålla sig rakriktad och börjar börja sig. Oklart om jag är för dålig eller om han försöker fuska genom att börja sig istället för det jobbiga att trampa runt. Var ändå nöjd med honom även om det blev några från stillastående istället för skritt mot slutet. Efter kanske 20 min (uppskattade vi) blev han lite less och började dra emot bettet, vilja gå hem osv, då tog jag lite mer i vänstervarvet så jag avslutade bra och sen gick vi hem på väldigt god känsla. Har vart lite uppgiven om detta så jag var supernöjd med det. Hoppas nu verkligen vi kan komma igång med Marie och få ut henne på regular basis! Piloten var för vedervärdig men på ett par kort lyckades vi iallafall se bra ut båda två ;)