Evah: Det är fruktansvärt att bli mobbad av vuxna människor som ska vara ens förebilder

"Att utsättas för mobbning av jämnåriga är en sak, men att utsättas av vuxna människor som ska vara ens förebilder och vägleda en i livet är fruktansvärt. Jag har aldrig känt mig så sårad och värdelös som jag gjorde då."

Nu är sommarlovet över och det är dags att återvända till skolan igen.

För många innebär detta en stor rädsla och smärta.

– Jag var en av dem, berättar Evah.

Evah: I slutet av sjuan började min mardröm och när jag skulle återvända till skolan för att börja åttan var jag rädd för vad som skulle hända.

Att gå till skolan innebar att jag skulle få mina skor förstörda. Att jag skulle få glåpord kastade efter mig i korridoren och till och med att flera tjejer skulle samlas för att försöka slå ned mig.

Men mobbningen tog inte slut när jag gick ur grundskolan. När jag började gymnasiet blev jag istället utsatt för mobbning av skolpersonalen och gymnasietiden var en av de värsta perioderna i mitt liv.

Att utsättas för mobbning av jämnåriga är en sak, men att utsättas av vuxna människor som ska vara ens förebilder och vägleda en i livet är fruktansvärt. Jag har aldrig känt mig så sårad och värdelös som jag gjorde då.

Jag fick höra att jag var den värsta skolkaren de hade mött, trots att jag hade läkarintyg på att jag var sjuk och inte kunde delta lika mycket som alla andra och hade därför rätt att jobba mycket hemifrån. Men jag fick i stort sett aldrig några uppgifter att göra hemma och om jag väl fick dem så rättade aldrig mina lärare dem eller så slarvade de bort dem, så jag fick göra om kurserna på komvux senare. Jag fick höra att jag var lat, att jag skulle börja på distans i Kalmar för man skulle inte blanda äpplen och päron och jag fick indraget studiebidrag, trots läkarintyg och att jag hela tiden kämpade.

Jag hade ont i magen varje gång jag skulle gå till skolan och rädslan för att lärarna skulle slarva bort mina uppgifter eller inte rätta dem gjorde att jag tog kopia på allt jag skrev så att jag slapp göra om uppgifterna igen.

Det blev ett heltidsarbete för mig och min familj att kunna bevisa att jag gjort mina uppgifter och lämnat in dem då vi var tvungna att anteckna allt. Vem jag lämnade det till, vilket datum, vilken tid och vilken plats, vilket ledde till att jag blev ännu sjukare än vad jag var innan och tilliten till både mig själv och andra människor försvagades.

Jag blev matad om och om igen med att jag inte dög, min självkänsla sjönk till botten och jag frågade mig själv varje dag: ”Varför jag?”.

60,000 barn per år utsätts för mobbning och var femte ung som utsätts för mobbning och kränkningar vågar inte berätta för någon. Var fjärde på lågstadiet är rädd för att vara ensam på rasten och ställen som toaletter, skolgården och omklädningsrummet är det som skrämmer mest.

Nu sitter 60,000 barn och frågar sig själva: ”Varför jag?” exakt som jag gjorde. Nu sitter 60,000 barn och letar fel på sig själva för att hitta svaret på den frågan.

De börjar ifrågasätta sig själva och tänker att kanske det kan bero på kläderna eller kanske den där frisyren. Nu sitter 60.000 barn och tänker på hur de ska kunna bli som lika bra som de andra barnen.

Jag tog mig igenom mobbningen. Jag kämpade på och när jag stod där med mina betyg och hade tagit studenten var jag stolt över mig själv. Låt dem inte vinna och ta ifrån dig möjligheterna till att nå dina drömmar. Tänk på vad du får ut av att gå till skolan.

Du får kunskap och du får möjligheten att kunna jobba med det du vill i framtiden. Du får möjlighet till att tjäna pengar, få mat på bordet, tak över huvudet och kunna köpa dig det du behöver och vill ha och jag lovar dig att du likt som jag kommer stå där med dina betyg i handen och tänka: ”Jag är så himla grym som inte gav upp!”

Problemet ligger hos de som gör dig illa och du är så mycket bättre än att bara låta dem vinna. Du är helt fantastisk och kom ihåg, du är aldrig ensam!

/ Evah

Här hittar du hennes blogg