Linda Jansson: Hela mitt liv rasade

Berätta, vem är Linda Jansson?
– Jag är en färgstark och levnadsglad tjej som arbetar som butikschef i en klädbutik i centrala Oslo. Jag lever tillsammans med min sambo Erik och vovven Bimbo. Har ett starkt intresse för kläder och mode men också för naturen och älskar att upptäcka nya platser.

Vad bloggar du om?
– Nu bloggar jag om min kamp mot cancern och delar med mig av hela min resa från beskedet till där jag är idag. Tycker det är viktigt då jag själv letade bloggar om andra som blivit drabbade när jag fick mitt besked. Det är på något sätt skönt att veta att man inte är ensam men det var inte så bloggen startade. Förr bloggade jag om mitt stora kläd- och modeintresse.

För inte så länge sedan upptäckte du en knöl i armhålan. Berätta vad du tänkte och gjorde då.
– Jag blev faktiskt inte orolig. Tänkte att många har knölar lite överallt på kroppen som är ofarliga och så dök den där "det händer inte mig" instinkten upp. Men på grund av att min familj drabbats av cancer allt för många gånger var det ändå en självklarhet att jag skulle kolla upp vad det var.

Hur gick tankarna inför läkarbesöket?
– Inte ens då var jag nervös. Jag ville bara få veta att knölen jag upptäckt var ofarlig. Jag hade inte alls förberett mig på att jag skulle få det besked som jag fick.

Hur kändes det att få beskedet att du hade bröstcancer?
– Fruktansvärt! Det finns inte ord som kan förklara vad man känner i en sådan situation. Hela mitt liv bara rasade. Känslan av att tappa kontrollen över sitt liv fick en helt ny innebörd. Jag var totalt livrädd. Jag och min sambo hade nyss förlovat oss och gick i giftermålsplaner och en önskan om att snart få bilda familj - alla drömmar bara rycktes ifrån oss.



Hur ser behandlingsprocessen ut?
– Det är viktigt att veta att alla som får denna diagnos får en unik behandlingsplan och ingen behandling är den andra lik. För mig startade hela behandlingen med cytostatika, cellgifter. Det får jag var tredje vecka vid sex olika tillfällen, alltså i fyra och en halv månad. Efter det ska jag bli opererad och kommer antagligen få ta bort hela mitt bröst. Sen ska jag strålas fem dagar i veckan i fem veckor. Dock slutar det inte här, jag kommer att få en spruta med antikroppar i ett års tid.

Berätta om din kille Eriks stöd genom allt.
– Erik är verkligen min trygghet i allt det här. Han har från första stund sagt att detta är något vi drabbats av båda två och något vi ska ta oss igenom tillsammans. Han har varit med mig på vart enda läkarbesök, allt från cellgiftsbehandling till futtiga blodprov - han har aldrig lämnat min sida. Jag vet inte hur jag skulle ha klarat detta utan honom.

Du bestämde dig för att blogga om din resa med cancer, hur kom det sig?
– Det var verkligen ingen självklarhet att jag skulle blogga om detta. Första tiden ville jag inte ens att någon skulle få veta att jag drabbats av cancer. Det var när jag startade min behandling som min vändpunkt kom. Då växte det någon kraft inom mig som jag inte trodde att jag hade, jag ville fightas. Till slut gick jag ut offentligt med att jag drabbats och fick så otroligt fin respons. Efter det var hela karusellen igång.

Vad betyder bloggen för dig?
– Den betyder nog mer för mig än vad jag tror. Jag är väldigt ärlig och skriver precis som jag känner, det blir som terapi. Det händer att jag gråter ibland när jag läser mina tidigare inlägg. Jag fattar inte att det är mig själv jag läser om.

Har din syn på livet ändrats sedan du fick beskedet?
– Ja visst har det det. Jag har blivit mer uppmärksam på livet och uppskattar alla de där små sakerna som jag förr tog för givet. Ser tydligare vad som är viktigt och vad man inte ska lägga energi på. Jag har också lärt mig massor om mig själv och hur jag fungerar i vissa situationer och varför.

Vad har du för tips till andra som drabbas?
– Gråt om du vill gråta, var rädd om du är rädd, var arg om du är arg - alla känslor är okej och normala. Tillåt dig själv att vara nere på botten. Kroppen är smart, den tar hand om det själv. Innan du vet ordet av är du tillbaka igen. Det är också lika viktigt att tillåta sig själv att vara glad och må bra. Gör roliga saker och omge dig av människor du älskar. Be om hjälp - ingen skulle bli mer glad över att kunna hjälpa dig än dina anhöriga.

Berätta tre saker om dig själv som de flesta inte vet.
– Jag har blivit diskvalificerad i en gokarttävling på grund av agressiv körning.
– Jag kan alla repliker ur Lejonkungen.
– Jag föddes med två örsnibbar på mitt vänstra öra.


HÄR HITTAR DU HENNES BLOGG